Efter att ha putsat 84 små fönsterrutor och krattat gammalt gräs och eldat så jag nästan blivit förgiftad. Så kom det till uteplattsen, som jag planerat att städa iordning inför vårens stundande fika stunder. Så blir jag inte förvånad egentligen! Men ack så irriterad jag blir. Förutom 3 blokrukor och en golv mopp.. som man kan betrakta som mina, finns där 1 par mc stövlar, 1 skyddshjälm för tex trädfällning, 1 verktygslåda, 1 stycke stor enduro-cross-cykel, flera tillbehör till stor enduro-cross-cykel, miljarders med olika skruvar och muttrar som ligger slängda, gamla trasor, plankor och sist men inte minst 1 stycke entuastisk sambo som funderar på hur han nu ska styla om 1 stycke enduro-cross-cykel.. Ni förstår att detta inte är mina saker och att de egentligen inte hör hemma på uteplatsen. Men eftersom vi inte har något garage så antar jag att Johan nte har så många ställen att hålla till och skruva på.. men man kan ju städa efter sig... jag insåg att det inte var någon mening att varken säga något eller att försöka få ordning där. På något sätt känns det som han plockar fram och jag plockar bort. Han lämnar allt framme, saker försvinner, snöar över, regnar på så det blir plaskblött.. vad konstigt!? ... Jag släppte bara allt och gick in. Jag får ta itu med det där en annan dag. Just nu längtar jag bara efter min leriga häst :)
Kramis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar